man tror att man vet vart man har sina nära, att man vet vart man har varann
men just nu blir jag helt tokig för att jag är rädd att jag har haft så fel.
idag skulle jag åka hem och sova, efter att ha varit med mamma och saga, och med kristin i charlottenberg. men jag klarade inte av att vara hemma i mer än fem minuter innan jag upptäckte för tusende gången att, nej det går verkligen inte.
ångesten bara kryper sig på och äter upp mig, och jag förstår inte varför.
det är då tur att jag har världens bästa mamma och pappa som skjutsar och hämtar mig så fort det blir galet.
nej, jag måste reda ut ett och annat. men jag antar att det får bli nästa år.
nu ska jag lägga mig framför tv:n och hoppas på att jag inte tänker för mycket,
att jag inte gråter för mycket,
och att jag inte undrar för mycket,
för det blir ju inte bättre av det.
jag ska bara lägga ner helt enkelt.
för jag hade fel,
jätte fel,
om jätte mycket.
/F
Friends, lovers, or nothing
There can only be one
Friends, lovers, or nothing
We'll never be the inbetween
So give it up
2 kommentarer:
Aaa precis som vanligt. Du med?
love oyu.
Skicka en kommentar